Ordningsregler

Version 2.1. 
Beslutades av styrelsen 2006-12-04, reviderades 2008-02-11 och gäller tills vidare. Utöver dessa ordningsregler gäller föreningens stadgar.

Ansvar för ordningen

Styrelsens uppgift är att ta hand om den löpande förvaltningen av föreningen och verkställa de beslut som föreningsstämman fattar. I den löpande förvaltningen ingår också ordningsfrågorna.

Detta innebär att styrelsen har ansvaret för att det är ordning och reda både i och utanför huset/husen. Alla är skyldiga att rätta sig efter ordningsreglerna. Att bo i bostadsrätt innebär ett gemensamt ansvar. Som medlem i föreningen har du inte bara rätten till en bostad i föreningens hus utan du har också skyldigheter mot föreningen och övriga medlemmar! Som hyresgäst har du i stort sett samma skyldigheter. Det finns dock undantag, vilket framgår av texten nedan. Gentemot hyresgäster har styrelsen rollen som hyresvärd.

För vem gäller reglerna

Ordningsreglerna gäller inte bara dig som är bostadsrättshavare eller hyresgäst. Även familjemedlemmar omfattas liksom gäster, inneboende eller hantverkare som utför arbete åt dig i lägenheten. Ordningsreglerna gäller också för andrahandshyresgäster.

Vad händer om ordningsreglerna inte följs

Om ordningsreglerna inte följs kan styrelsen i allvarligare fall ifrågasätta om du skall få bo kvar. Förseelser som är av liten betydelse för föreningen och övriga medlemmar eller hyresgäster kan inte leda till uppsägning.

Först måste styrelsen anmana den som bryter mot reglerna att följa dessa. Därefter och om medlemmen eller hyresgästen trots anmaningen inte följer reglerna kan det blir fråga om uppsägning.

Har du frågor

Har du funderingar över något som tas upp i dessa regler är du alltid välkommen att kontakta styrelsen.

1. Om allmän aktsamhet

a) Tänk på att vara rädd om och väl vårda föreningens egendom. Kostnader för underhåll och reparationer betalas av alla gemensamt.
b) Om skada inträffar i huset tag i första hand kontakt med någon i styrelsen eller fastighetsskötarfirman enligt anslag i porten.
c) Händer något akut som exempelvis vattenskada eller översvämning skall felanmälan göras omedelbart till vår fastighetsskötare som har jourberedskap dygnet runt.

2. Om säkerhet

a) Kontrollera att ytterporten i fastigheten går i lås efter in- och utpassering.
b) Släpp inte in någon okänd person i fastigheten.
c) Se till att vinds- eller källardörrar går i lås efter att du har passerat.
d) Var försiktig med eld.
e) Din lägenhet skall vara utrustad med brandvarnare. Närmare information lämnas av styrelsen.
f) Meddela grannar eller styrelsen om du är bortrest under en längre tid.

[Bilaga 1: Brandregler]  [Bilaga 2: Trapphusregler]

3. Om gemensamma kostnader

Var sparsam vid varmvattenförbrukning och lämna inte vatten rinnande i onödan. Var också sparsam med el i fastighetens gemensamma utrymmen. Kostnader för vatten och el betalas av alla bostadsrättshavare och hyresgäster gemensamt. Bostadsrättshavare byter eller låter byta kranpackning när vatten står och droppar. Hyresgäster ska felanmäla läckande kranar till vår fastighetsskötare.

4. Mattpiskning

För piskning och vädring av mattor, sängkläder m m finns piskställningar på gården.

5. Matning av fåglar

Matning av fåglar är inte tillåten inom fastigheten på grund av att matrester riskerar att locka till sig råttor eller andra skadedjur. För gårdens höns se vidare ”Föreningen/Gården”.

6. Tvättstuga

Föreningen har 3 st tvättstugor:
Två finns i källaren på Skogvaktargatan 16, med ingång från gården.
En finns på hörnet på Nimrodsgatan 23 (med bl a en grovtvättmaskin)
Bokningstavlor finns i tvättstugan. OBS! Mattor får inte tvättas i tvättmaskiner avsedda för hushållstvätt.

[Bilaga 3: Tvättstugeregler]

7. Bilar, motorcyklar, mopeder, cyklar och barnvagnar

Parkering av motorcyklar och bilar är inte tillåten på föreningens mark. Undantag görs för kortvarig parkering för i- och urlastning.

Cyklar och mopeder ska förvaras i cykelrum eller i cykelställ på gården och inte ställas utanför port eller i trapphus. Barnvagnar får inte placeras i trapphusen utan ställs i angivna förråd. Se vidare ”Föreningen/Lokal- och förrådsförteckning”.

8. Gården

a) Föräldrar ansvarar för att barnens leksaker, cyklar mm samlas ihop efter dagens slut.
b) Gården får användas för privata arrangemang. Visa hänsyn till kringboende och varsamhet vid grillning. Glöm inte att i förväg informera grannar om gården används för större fest.
c) Föreningen står för trädgårdsmöbler, dessa är till för alla boende. Inga ytor på gården kan ”mutas in” för enskilt användande eller eget möblemang.
d) Marschaller ska placeras så att de inte ger upphov till sotfläckar eller på annat sätt skadar fasaden. Tag själv bort utbrunna marschallburkar, eventuella stearin- och sotfläckar.
e) Se även riktlinjer i ”Föreningen/Gården”

9. Avfallshantering, el-avfall, kemiska produkter

Sopor och annat avfall skall hanteras så att inte olägenhet uppkommer. Varken för boende eller sophämtare. Eftersom lagar, taxor och avgifter hela tiden ändras hänvisar vi till utförligare ingormation i bilaga.

[Bilaga 4: Sophantering]

10. Källare och vind

På vind och i källare får förvaras personliga tillhörigheter endast i låsta förråd. Gångarna ska hållas fria från saker och får inte belamras. Undvik att förvara stöldbegärlig egendom på vind och i källare. Se vidare ”Föreningen/Förråd”

11. Parabolantenn

Det är ej tillåtet att sätta upp parabolantenn på eller invid husfasad.

12. Husdjur

Innehavare av husdjur ska övervaka att dessa inte stör eller förorenar i fastigheten och inte heller rastas i planteringar eller på barnens lekytor. Plocka upp djurets spillning. Hundar ska hållas kopplade på föreningens mark.

13. Störningar

För att alla ska trivas är det viktigt att man inte störs av omkringboende. Alla boende är skyldiga att visa hänsyn. Lagen ser strängt på störningar! Den som stör och inte rättar sig efter tillsägelse från styrelsen kan i allvarligare fall komma att bli uppsagd från lägenheten. Skyldigheten gäller i lägenheten men också i gemensamma utrymmen som t ex i trapphus, vindsutrymmen och tvättstuga.

Reglerna gäller dygnet runt men är extra angelägna att följa vardagar från kl 22 på kvällen till kl 7 på morgonen. Man bör därför undvika att köra tvätt- och diskmaskiner under denna tid. Har du fest så informera gärna grannarna i god tid innan om du tror att du stör.

14. Andrahandsuthyrning

Uthyrning i andra hand kräver styrelsens samtycke. Begäran om samtycke ska vara skriftlig och innehålla skälet för begäran, tidsperiod och vem som ska hyra lägenheten. Om uthyrningen ska pågå längre tid än två år ska hyresgästen avstå från besittningsskydd. Besittningsskyddet för andrahandshyresgäst avtalas bort genom ansökan till hyresnämnden, som har särskild blankett för detta.

[Bilaga 5: Andrahandsuthyrning] 

15. Lägenhetsunderhåll

Bostadsrättshavare ansvarar för att underhålla lägenheten. Vad som ingår i lägenheten och som ska underhållas framgår av föreningens stadgar. Till lägenheten räknas normalt lägenhetens golv, väggar och tak, inredning i kök och badrum, glas och bågar i fönster samt inner- och ytterdörrar. Om något går sönder måste du se till att det repareras.
Det är särskilt viktigt att du har uppsikt över lägenhetens våtutrymmen. Läckageskador kostar stora pengar och leder i allmänhet till stort obehag för den som drabbas. En särskild bostadsrättsförsäkring som komplement till hemförsäkringen skyddar om olyckan är framme.

[Bilaga 6: Vårdplikt]

Hyresgäster ansvarar för att ”under hyrestiden väl vårda lägenheten med vad där tillhör”. I detta ingår främst att vara varsam med lägenheten men även ersätta för skador som uppkommer genom vårdslöshet eller försummelse. Hyresgästen ansvarar även för personer som hör till hushållet, gäster och andra som kan ha utfört något arbete eller installation i lägenheten. Lite förenklat kan sägas att när det gäller hyreslägenheterna är det hyresvärdens ansvar att underhålla lägenheten medan det är hyresgästens ansvar att vårda den.

16. Förändringar i lägenheten

Som bostadsrättshavare har du rätt att göra mindre förändringar i lägenheten. Du får t ex lägga nya golv, sätta upp nya skåp eller byta ut vitvaror i köket. Mer omfattande förändringar kräver dock styrelsens tillstånd, särskilt ingrepp i vatten och avloppsledningar i kök och badrum !!. Ibland kan det också behövas bygganmälan för att utföra vissa åtgärder i lägenheten. Kontakta alltid styrelsen innan du sätter igång! Tänk också på att ta hänsyn till de omkringboende när du utför bullerstörande arbeten i lägenheten. Dessa bör i första hand utföras under dagtid.

[Bilaga 7: Ombyggnad]
 
Som hyresgäst har du rätt att på egen bekostnad i lägenheten utföra målning, tapetsering och därmed jämförliga åtgärder. Men om lägenhetens bruksvärde skulle minska genom de vidtagna åtgärderna, har hyresvärden rätt till ersättning för skadan.

17. Om du tänker flytta

Bostadsrättshavare kan fråga styrelsen vilka rutiner som gäller vid överlåtelse. Tänk på att den som övertar din lägenhet också ska godkännas som medlem i föreningen innan inflyttning får äga rum. Ta därför reda på vad som krävs för att få medlemskap. Tillsammans med en ansökan om medlemskap ska även ett exemplar av överlåtelseavtalet lämnas till styrelsen.
 
Hyresgäster kan fråga styrelsen vilka rutiner som gäller vid överlåtelse. Styrelsen tillämpar de regler lagen föreskriver. Vid behov kontaktar styrelsen SBC för vägledning.

18. Trapphusen

För allas säkerhet måste alla entréer, trapphus samt vinds- och källargångarhållas fria från föremål som kan försvåra framkomligheten. Dessa utrymmen fungerar även som utrymningsvägar där det inte är inte tillåtet att förvara tillhörigheter.

Det är oerhört viktigt att det snabbt går att ta sig ut vid en brand och även för ambulanspersonal och städare kan det innebära fara när man placerar soppåsar, möbler, mattor, skor etc i trapphuset.

Det gäller också allas vår trivsel. Vi har vackra trapphus och har investerat mycket pengar både i ommålning och nya taklampor.

Om vår fastighetsskötare påträffar föremål i trapphusen som förvaras i strid med ordningsrtegleran kommer dessa att lappas och efter ca en vecka forslas bort. Omhändertaget gods förvaras i sex månader och kan återfås mot en avgift som motsvarar den extrakostnad detta kräver. Efter sex månader kastas tillvarataget gods.

För trapphusen gäller därför följande:

• Placera inte föremål i/vid trapphus, källargång eller vindsgång. Då kan framkomlighet försvåras med hänsyn till brandfara, brådskande sjuktransporter och lokalvård.
• Rökning är inte tillåten i allmänna utrymmen såsom entréer, trapphus, källare etc.
• Interna meddelanden sätts enbart upp på anslagstavlan och får inte tejpas på väggar, fönster eller ytterdörrar.
• Inga tavlor eller affischer får sättas upp i trapphusen av boende. Enbart namntavlor och informationstavlor som är placerade av styrelsen ska finnas på väggarna.
• Blommor kan placeras i fönstren men enbart där. Blommorna sköts av den som har blommor där. Blommor måste ha ytterkrukor eller tillräckligt stora fat för att vatten inte ska rinna över och skada målningen. Om det står blommor i fönstren städas inte ytan av föreningens anlitade städentreprenör utan fönsterplattan ska hållas ren av den/de som har blommor där. Vattenkanna/flaska förvaras i lägenheten. Om inte ovanstående villkor uppfylls kommer blommorna att tas bort.
• Entréerna på Jägmästar- och Skogvaktargatan mot gatan är låsta dygnet runt, övriga entreér är låsta nattetid 21.00 – 06.00. Det är allas ansvar att se till att portarna inte står öppna under denna tid. Detta med tanke på inbrott, brandfara och kostsamt värmespill.

19. Tvättstugeregler

Bokning och tider
• Tvättpasset är tre timmar inklusive städning.
• Om tvättningen inte påbörjas inom 30 minuter, får passet övertas av annan boende.
• Efter tvättpassets slut får torkskåp/tumlare användas i max en timme.
• Sista tvättpasset slutar 22.00, torkskåp/tumlare får gå till 23.00.
• Glöm inte att ta bort din tvättkolv efter avslutat pass.

Tvätt
• Följ tvättmaskinens instruktioner noga. Det gör att maskinen håller längre och tvättandet fungerar bättre.
• Byglar från bysthållare kan lossna och skada maskinerna. Använd därför alltid tvättpåse när du tvättar sådana plagg.
• Det är ej tillåtet att färga tvätt i föreningens maskiner.
• Torkskåp och tumlare får endast användas till ren tvätt.
• Dricksvattnet i Stockholm är mjukt (4-6º dH). Därför kan en lägre dos tvättmedel användas.
• Undvik, om möjligt, att köra halvtomma maskiner. Ett effektivt tvättande, med fulla maskiner, sparar såväl pengar som miljö.

Städning
• Tvättmaskinerna – fukttorka på ovansidan.
• Tvättmedelsfacken – rengör med diskborsten.
• Torktumlaren – rengör dammfiltret (se luckan under trumman).
• Torkskåpet – rengör dammfiltret (se torkskåpets ”innertak”) samt golvet.
• Golvet – våttorka.
• Vask och bord – torka av.
• Trasan – skölj, krama ur och häng upp.
• Lämna luckor till tvättmaskiner, tumlare och torkskåp på glänt.

Tvättkolvar
Varje lägenhet har rätt till två tvättkolvar. Om du har en trasig kolv eller en utan lägenhetsnummer, beställ en ny hos Elextrolux (f d Wascator) på tel 0372-665 01, du får själv stå för kostnaden. Instoppade papperslappar godkänns ej som bokning.

Felanmälan
Om en maskin går sönder, anmäl detta till styrelsen och sätt en lapp på den trasiga maskinen som talar om när felanmälan gjordes.

20. Sophantering

För att bereda plats åt barnvagnar och trädgårdsredskap har vi tvingats upphöra med vår tidningsinsamling. Tidningar slängs vid återvinningscentralen, de får inte slängas bland hushållssoporna eftersom de orsakar stopp i soptrumman. Vi har tre sophus:

Jägmästargatan 16 – Hushållssopor + Grovsopor + Elavfall + Kemikalier
Skogvaktargatan 8 – Hushållssopor
Nimrodsgatan 17 – Hushållssopor + Grovsopor + Elavfall + Kemikalier

Hushållssopor
Sopnedkasten på de tre sophusen får endast användas för sedvanligt hushållsavfall. Se till att soppåsarna är väl förslutna så att inte matrester sprids i soptrumman och i soprummet. Pressa inte ner överfulla påsar då dessa lätt fastnar i sopkarusellen. Lägg inte vassa föremål i soppåsen så att någon kan komma till skada.

Grovsopor
Grovsoprummeen används för skrymmande avfall. Kartonger och övrigt emballage ska vikas ihop eller tas isär för att spara utrymme; vi betalar per kubikmeter!

Elavfall
Enligt lag ska el- och elektronikavfall samlas in särskilt och får därför inte blandas med grovsopor eller hushållsopor. Tills vidare läggs elavfall i grovsoprummen på anvisad plats.

Kyl-och frysskåp och spisar 
Gamla vitvaror får inte ställas in i våra grovsoprum! Borttransport av vitvaror måste man ordna själv. Se till att den som levererar nya vitvaror tar hand om dina gamla.

Kemikalier
Färgrester, lösningsmedel etc. ställs på avsedda hyllor i grovsoprummet. Trasor med linolja kan självantända vid kontakt med syre. Tvätta med vatten och lägg in trasorna i tättslutande påse eller burk.

Papper
Papper (tidningar och kartong) slängs i kommunens återvinningsstation invid T-baneingången vid Jägmästargatan.

Förpackningar
Förpackningar skall slängas i kommunens återvinningsstation invid
T-baneingången vid Jägmästargatan. Tänk på att du redan betalat för förpackningens omhändertagande. Om du slänger förpackningar, glas, metall, plast i vårt eget grovsoprum eller bland de vanliga soporna, då betalar vi en gång till för omhändertagandet.

Byggsopor
Avfall som uppkommer vid exempelvis lägenhetsrenoveringar klassas som byggsopor och får inte läggas i de vanliga grovsoprummen utan måste transporteras bort av den boende själv.

Kompost
Vi har två typer av komposter på vår gård. Tre trädgårdskomposter och en varmkompost. De är placerade på nedre gården för att vara nära hönsen. I komposten trivs maskar, gråsuggor, och andra kryp. Dessa gillar hönsen, och vi gillar ägg.

Trädgårdskompost
I trädgårdskomposten kan man lägga i huvudsak ”grönt” dvs ej kött och fisk. Lägg inte s k komposterbara plastpåsar i komposten. De komposterar visserligen men det tar för lång tid. Undvik krukväxter, särskilt de med taggar. Äggskal går bra att lägga men krossa skalen först. Hela skal bryts ner mycket långsamt och hinner ge ett ”skräpigt” intryck i hönsgården innan de försvinner.

Varmkompost
I varmkomposten kan vanligt hushållsavfall läggas. Undvik dock rinnande soppor, såser. Komposten blir lätt för blöt.

Närmare information om kompostering kan ges av Anders Foureaux, Jägmästargatan 10.

Julgranar
Uttjänta julgranar placeras vid sophusen på Nimrodsgatan 17 och vid Jägmästargatan 14. Dessa tas omhand av Hellstens Renhållning när vi säger till. Julgranar går som grovsopor.

21. Andrahandsuthyrning

Det här är andrahandsuthyrning
Uthyrning i andra hand är när du upplåter din lägenhet till någon annan. Som ”någon annan” räknas även närstående, t.ex. barn eller syskon. Det spelar ingen roll om du tar ut hyra eller inte av din andrahandshyresgäst. Det är själva upplåtelsen som räknas och för den krävs föreningens tillstånd.

När får man hyra ut i andra hand
Det är i föreningens intresse att så många som möjligt av bostadsrättshavarna verkligen också bor i sina lägenheter och är aktiva och ansvarsfulla medlemmar i föreningen. Det är en viktig förutsättning för en väl fungerande bostadsrättsförening. En önskan om att hyra ut i andra hand kan därför komma i konflikt med föreningens önskan att ha medlemmarna boende i föreningen.

När följande förutsättningar är uppfyllda kan tillstånd till en andrahandsuthyrning ges (se 7 kap. 10 § bostadsrättslagen):
• Bostadsrättshavaren har beaktansvärda skäl för upplåtelsen
• Föreningen saknar befogad anledning att vägra samtycke

Beaktansvärda skäl
Beaktansvärda skäl kan vara av varierande slag och bedöms från fall till fall. Reglerna ger utrymme för en friare bedömning än på hyresrättens område. Några exempel på beaktansvärda skäl är arbete på annan ort, sjukdom, militärtjänstgöring och provsammanboende. Som beaktansvärda skäl räknas även bostadsrättshavares vistelse på vårdhem i livets slutskede och behovet av att ordna pensionärsbostad. Det kan också vara om en förälder vill hyra ut en mindre lägenhet till sitt barn.

Befogad anledning av att säga nej
Föreningen kan säga nej till uthyrning om den har s.k. befogad anledning. En sådan anledning kan vara att föreningen redan har många andrahandsuthyrningar och ytterligare uthyrningar kan påverka den dagliga skötseln av föreningen. Om medlemmen förvärvat bostadsrätten på ren spekulation och inte har bosatt sig i lägenheten kan detta också utgöra ett exempel på när uthyrning inte bör tillåtas. Man kan säga att ju längre tid bostadsrättshavaren avser att inte nyttja lägenheten, desto svagare blir normalt motiven för att andrahandsuthyrningen ska tillåtas mot föreningens vilja.

Skriftlig ansökan om samtycke krävs
Andrahandsuthyrning kräver en ansökan till styrelsen om samtycke till uthyrningen. Ansökningsblanketten hittar du här. Samtycke bör begäras i god tid före det datum som uthyrningen är tänkt att börja gälla. Den tilltänkta hyresgästen skall anges i ansökan liksom skälet till uthyrningen och under hur lång tid uthyrningen skall pågå. Om föreningen säger nej kan frågan avgöras av hyresnämnden.

Ansvar vid andrahandsuthyrning
Det är den uthyrande medlemmen som har ansvaret mot föreningen under uthyrningstiden, inte hyresgästen. Det innebär att om andrahandshyresgästen missköter sig, uppträder störande etc så kan medlemmen bli uppsagd.

Tänk på besittningsskyddet
Hyr du ut i högst två år får inte andrahandshyresgästen något besittningsskydd utan är tvungen att flytta när kontraktet löper ut. Vill du hyra ut längre än två år måste du tänkta på att avtala bort rätten till förlängning av hyresavtalet, dvs besittningsskyddet.

Otillåten upplåtelse av lägenheten i andra hand
När en medlem upplåter sin lägenhet i andra hand utan att ha samtycke av styrelsen gör medlemmen sig skyldig till otillåten upplåtelse i andra hand, något som kan leda till att nyttjanderätten till lägenheten förverkas och bostadsrättshavaren sägs upp.

22. Vårdplikt

Som bostadsrättshavare har du s k vårdplikt, dvs du måste på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick (se 7 kap. 12 § bostadsrättslagen). Föreningen ansvarar för ledningar till ventilation, avlopp, värme, luft, gas, el och vatten som föreningen installerat i din lägenhet och som betjänar mer än en lägenhet. Dessa brukar kallas stamledningar. Har du eller någon tidigare bostadsrättshavare gjort sådana installationer ligger dock ansvaret på dig.

Föreningen ansvarar också för underhåll på själva huset och dess allmänna utrymmen. Man kan säga att föreningens ansvar normalt slutar vid lägenhetens vägg, golv och tak men exakt var gränsen går måste ibland avgöras från fall till fall. Exempelvis kan rör i badrumsgolvet falla på bostadsrättshavarens ansvar, trots att de installerades när huset byggdes.

Som bostadsrättshavare måste du själv bekosta reparationer och förbättringar på sådant som finns inuti lägenheten. Det gäller exempelvis kylskåp, diskmaskin och andra vitvaror, golv-, vägg- och takytor, fönster och dörrar.

Även sådant som ligger under ytskiktet men som hänger ihop med det anses vara bostadsrättshavarens ansvar, t ex tätskiktet som ska finnas i badrum direkt under klinkers/plastmatta för att förhindra vattenskador. Observera att konsulten Jan Holmquist i föreningens ekonomiska plan den 21 maj 2002 avseende vår förening rekommenderade att blivande bostadsrättshavare bör se till att badrum som inte tidigare renoverats förses med erforderlig fuktspärr.

Om du upptäcker något fel som enligt lagen eller stadgarna ligger på föreningens ansvar, måste du givetvis anmäla detta till föreningen så snart som möjligt. Annars riskerar du att bli betalningsskyldig.

Föreningen har från den 1 april 2003 möjlighet att på bostadsrättshavarens bekostnad avhjälpa brister som bostadsrättshavaren ansvarar för. Denna rätt är dock begränsad till fall där någon annans säkerhet äventyras eller då det finns risk för omfattande skador på föreningens eller någon annans egendom.

23. Renovering

Föreningen svarar för fastigheten och medlemmarna för sina lägenheter. Denna enkla ansvarsfördelning är lagens utgångspunkt. Men när förändringar i lägenheterna genomförs riskerar också själva huset att påverkas och därmed också grannlägenheterna. För vissa typer av ändringar i lägenheten krävs därför styrelsens tillstånd innan förändringen genomförs (7 kap. 7 § bostadsrättslagen).

Styrelsens tillstånd krävs för:
• Ingrepp i bärande konstruktion. Detta gäller även om man fått bygglov för ingreppet.
• Ändringar i befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten. Med detta avses bl.a. renovering, installation eller förflyttning av våtutrymmen, kök eller toalett.
• Annan väsentlig förändring av lägenheten. Det kan t.ex. gälla ändring av lägenhetens karaktärsdrag såsom ändrad planlösning eller att dess kulturhistoriska värde inte tas till vara. Ändringar av elledningar kan kräva tillstånd enligt denna punkt om det är fråga om sådana ledningar som föreningen svarar för, dvs ledningar som tjänar mer än en lägenhet.

Det krävs inget tillstånd för ommålning, tapetsering eller ny golvbeläggning.

Styrelsen kan inte vägra tillstånd för ändringar om inte åtgärderna är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Detta kan t.ex. vara fallet om förändringen innebär försämrad säkerhet för föreningen, t.ex. ökad risk för vattenskador. Även när det är fråga om en väsentlig förändring av lägenheten enligt någon av punkterna ovan skall styrelsen ha tungt vägande skäl för att inte ge tillstånd i det enskilda fallet.

Ansökningsblanketten hittar du här. 

Om en skada uppstår senare, kan föreningen kräva medlemmen på ersättning om han eller hon inte tillfrågat styrelsen, även om arbetet är utfört enligt alla normer och föreskrifter!